FAMILJ NR 64 (= Familj nr 92)
Farfars farfars farfars far Bengt Månsson 1650 c:a
- 1685
gift med
Farfars farfars farfars mor Ragnil Nilsdotter 1640 c:a - 1693 11 19
Barn:
1. Måns 1675 c:a - 1704
02 21
2. Nils
1683 - 1749 04 16
Bengt Månsson var bonde i Västraby, Lenhovda socken. Ragnil var dotter till länsman i Ålatorp, Nils Gudmundsson.
Om barnen:
1.
Måns, se familj nr 32!
3. Nils, se familj nr 46!
FAMILJ NR 72
Farfars morfars farfars far Nils Toresson
- 1711 01
gift 1704 06 06 i Lenhovda med
Farfars morfars farfars rmor Karin Jacobsdotter
1676 - 1760 05 14
Barn: 1. Tore
1707 03 10 - 1766 c:a
Familjen bodde
i Kylleskruv i Lenhovda socken. "Nils i Kylleskruf" begravdes den 5 februari 1711. Dödsdatum, ålder och dödsorsak är inte noterade. Karin Jacobsdotter bodde vid sin död i Bostorps Norregård.
1. Tore,
se familj nr 36!
FAMILJ NR 73
Farfars morfars farmors far Sune Månsson
1644 - 1722 01 21
gift 1704 06 06 i Nottebäck med
Farfars morfars farmors mor Karin Danielsdotter 1671
- 1737 12 27
Barn: 1. Daniel
1705 02 02 - 1773
2. Zachris
1706 08 06 - 1739 02 01
3. Ingrid
1710 01 22 - 1768-1778
4. Carl 1714 05 24 -
5. Elisabet 1716 c:a
Familjen bodde i Brorsmåla,
Nottebäcks socken. Sune Månsson hade tidigare varit gift med Ingrid Månsdotter 1640 - 1703 och hade med henne två söner, Sven född 1685 och Håkan född 1688.
Om barnen:
1. Daniel gifte sig med
Ingrid Persdotter och övertog gården i Brorsmåla.
2. Zachris var ogift och bodde i Brorsmåla, när han avled bara 32 år gammal.
3. Ingrid, se familj nr 36!
FAMILJ NR 80
Farmors farfars farfars far Petrus Eliae Gavelius Cederskiöld
1625 09 03 - 1697 06 29
gift 1670 med
Farmors farfars farfars mor Elisabeth Nilsdotter
- 1685
Barn: 1. Nathanael
Elias 1671 06 24 - 1745 07 13
2. Maria
Catharina 1673 11 30 - 1737 01 04
Petrus Gavelius var född i Gävle. Föräldrar var borgmästaren i Gävle Elias Pedersson Gavelius 1600-1668
och Catharina Nilsdotter 1604-1674. Hans farföräldrar var Peder Hansson 1570-1612 och Ingrid Persdotter 1574-1642. Morföräldrar var rådmannen i
Gävle Nils Olsson och Elin Nilsdotter. Petrus tre år yngre bror Nils Eliaesson Gavelius blev rådman i Wasa. Petrus Gavelius blev professor och assessor vid Göta Hovrätt. Han adlades
och fick då namnet Cederskiöld med numret 1117.
Hustrun Elisabeth Nilsdotter hade varit gift två gånger tidigare. En av hennes män var Johan Forsman Örnecrants på Lidboholm. Genom giftet med honom
blev hon och hennes nye make Petrus Cederskiöld samt deras ättlingar ägare till Lidboholm.
Efter Elisabeths död 1685 gifte Petrus Cederskiöld om sig med Christina Jernskiöld.
Om barnen:
1. Nathanael Elias se familj nr 40!
2. Maria Catharina var gift med no 1900 Gerhard Ernst Ehrenschants. Maria avled i Pilås, Sjösås
socken.
FAMILJ
NR 81
Farmors farfars farmors far Staffan Fredric Klingspor 1649 - 1695 11 01
gift 1679 med
Farmors farfars farmors mor Christina Graan
- 1703
Barn:
1. Anna Christina 1685 - 1741 04 03
2. Magdalena Hedvig 1691
- 1731
3. Sofia Elisabeth - 1725 11 18
Staffan Klingspor var född i Stockholm. Hans titel
var hovjunkare och assessor. Han var son till generalmajoren Staffan Klingspor 1611 - 1676 och Sofia Anna von Chemnitz. Hustruns föräldrar var Johan Gertsson Graan och Elisabeth
Jonasdotter Bure.
Om barnen:
1. Anna Christina, se familj nr 40!
FAMILJ NR 82
Farmors farfars morfars
far Håkan Månsson Ståhle 1627 01 15 - 1689 08 24
gift 1654 med
Farmors farfars morfars mor Sara Johansdotter
1632 11 16 - 1675 04 04
Barn: 1. Elisabeth
- 1688 04 07
2. Håkan 1659 11 18 - 1733 01 07
3. Magnus 1662 03 06 - 1726 08 22
4. Daniel
5. Anna
- 1726
Håkan Ståhle var son till handlanden och klensmeden i Jönköping Måns Håkansson Ståhle död
1670 och Elin Jonsdotter. Själv drev han handelsrörelse i Jönköping från 1653. Han var rådman i Jönköping 1673 - 1681. Han skrevs också som kyrkoföreståndare 1674 och var
inspektör för bygget av Kristine kyrka och stor donator till denna. Efter hustrun Saras död 1675 gifte Håkan Ståhle om sig med Karin Nilsdotter 1630-1688. År 1679 skänkte han en klocka om 4 skeppund till kyrkan. (1 skeppund
= 136 kg). I vapenhuset hänger ett av Ståhle riksvapen. Han beviljades rätt att låta göra sig en grav ”utanför det fönster han till kyrkan förärat”. Enligt detta medgivande lät
han åt sig på kyrkogården uppföra en grav i huggen sten två alnar hög. Vid fjärde pelaren på höger sida hängde en målad tavla "Guds namn till ära och denna kyrka till prydnad hafver
rådmannen och handelsmannen Håkan Månsson Ståhle sig, sina båda hustrurna Sara Johansdotter och Karin Nilsdotter, barn och efterkommande till åminnelse detta epitafium upprättat år 1685”.
Varken grav eller tavla finns kvar efter 1790 års brand.
Prosten Erland Dryselius´ likpredikan vid Håkan Ståhles begravning uppges vara den första bok som
trycktes i Jönköping.
Om barnen:
1. Elisabeth dog i barnsäng.
2. Håkan, se familj nr 41!
Om övriga barn har jag inte hittat några uppgifter.
FAMILJ NR 83
Farmors farfars mormors far Kaspar Poppelman 1633 - 1692
gift med
Farmors
farfars mormors mor Margareta Pedersdotter Wetterhamn
1654 -1690 08 29
Barn:
1. Johan Samuel 1679 c:a
2. Maria Catharina 1682
3. Henrik 1686 - 17
4. Catharina
1688 - 1747
5. Emerentia
1690 - 1731
Köpmannen Kaspar Poppelmans föräldrar var bryggarmästaren Johan Casparsson ca
1605 - 1658 och Katarina Krakau död 1672. Johan Casparsson var född i Tyskland. Han hade olika befattningar bland annat som tolagsskrivare i Göteborg. (Tolag var en slags tullavgift). Margareta Wetterhamn var född
i Jönköping och dotter till Peder Håkansson. Hon hade tidigare varit gift med Samuel Isaksson död 1676 och hade med honom döttrarna Brita Katarina och Margareta.
Om barnen:
4. Catharina,
se familj nr 41!
FAMILJ NR 92 (= Familj nr 64)
Farmors mormors farfars far Bengt Månsson
1650 c:a - 1685
gift 1681 i Älghult med
Farmors mormors farfars mor Ragnil Nilsdotter 1640 c:a - 1693 11
14
Barn: 1. Måns
1675 c:a - 1704 02 21
2. Nils
1683 11 11 - 1749 04 16
Om barnen:
1. Måns, se familj nr 32!
3. Nils,
se familj nr 46!
FAMILJ NR 93
Farmors mormors farmors far Amund Hemmingsson 1644 c:a - 1730 03 22
gift med
Farmors
mormors farmors mor Kristin Christmansdotter 1639 c:a - 1721 03 12
Barn: 1.
Karin 1682 09 03 - 1762 02 17
Amund var bonde i Gödeshult men född i Skinnaremåla (Lundby), Älghults
socken. Föräldrarna hette Hemming Amundsson och Botil Ericsdotter. Farföräldrar var Amund Månsson död 1637 och Ingrid Hemmingsdotter död
1651 i Skinnaremåla. Amunds morföräldrar var Eric Jonsson, nämndeman och bonde i Gödeshult, död 1663 och Karin Nilsdotter. Amund Hemmingsson avled hos dottern i Västraby och uppgavs
i dödboken vara 86 år gammal. Kirstin Christmansdotter var troligen född i Fagraskog och dotter till Christman Persson 1614-1694. Dennes hustru, Maria Carlsdotter 1614-1698, var troligen Kirstins styvmor. Kirstins
farföräldrar var Per Gummesson och Kirstin Christmansdotter.
1. Karin
se familj nr 46!
FAMILJ NR 105
Morfars morfars farmors far Olof Sonesson 1644 -
1701 12 28-
gift 1672 06 16 i Älghult med
Morfars morfars farmors mor Elin Svensdotter
1646 - 1711 01
Barn: 1. Sven
2. okänt namn
3. Per
4. Josef
1679 05 04 -
5. Ingrid
1681 01 09 - 1771 04 07
6. Olof 1685 11 22 -
7. Nils 1687 12 04 -
8. Sune 1690 02 16
-
Olof Sonesson bodde i föräldrahemmet i Vrånghult 1676, då det påbjöds att bönder skulle - till härens förstärkning - inställa sig under fanorna och delta i ”bondemarschen”
till Skåne. Detta hörsammades inte av alla och Olof Sonesson var en av dem som uteblev. I Uppvidinge häradsrätts dombok noteras vid vintertinget 21.1.1678 ”följande skola med nådh anses vid böternas indrifwande
för uteblifwande wid 1677 hårs bondemarsch mot fienden i Skåne: (bl.a.) Oluf Sunesson i Wrånghult blef utkommenderadt och gick till bakars i Bergqwara, war medh wid den häftige skogselden och måste nu sielf rusta för
en Chronogårdh och kostat mycket till förenne på Chronones tienst - hemstelles att hans nåde Landzhöfdingen behagade honom till halfwa böter mer eller mindre förskona”.
Enligt Kyrkans räkenskaper
gav Olof Sonesson i Vrånghult vid vigseln med Elin Svensdotter som gåva till Kyrkan 2 daler 8 skilling ”på sin hedersdag”. Familjen bodde från 1678 i Fröseke Bölnagård.
Vid
hösttinget samma år dömdes Olof Sonesson att betala 8 öre smt ”till Germunds son i Wrånghult” för resterande rotepenningar”.
Vid hösttinget 1688 anklagade han ryttarkorpralens
änka Ingeborg i Övratorp för att hennes avlidne man uppburit ”ryttaretygs- och gewärspenningar till 3 dlr smt och 4 dlr koppmt men han ingen tygh bekommit”. Änkan å sin sida menade att ”denne Oluff
till förenne warit trellsk att uthläggia deth honom warit krefdt, förme-nandes altså att deth obetalt ähr”.
Vid vintertinget 1689 noteras att ”Oluff Sånesson i Böllnagård
Fröss Eke beswärar sigh högeligen deth Corporalen Swän Mårthensson nåhot för Juhl medh 4 st Solldater tagitt ifrån honom dess lagh stadda drängh Jahan Swänsson”. Denne hade av infanterikorpralen
förts till kapten Erik Silfwersparre som gett honom 2 dubbla dukater i värvningspenningar och direkt därpå skickat honom till Malmö. Den 29.10.1695 var ”Oluf i Bölnagårdh” instämd till tinget ”för
Knechtetorps felachtighet” men ej infunnit sig - böter för tredskan 6 dlr. Hans son Sven Olofsson förde faderns talan i Uppvidinge häradsrätts sommarting 13.5.1701 och begärde uppskov till nästa ting angående
en åttondel av Vrånghult, som han ”praetenderar ifrån sin br Sonesson i Wrånghult”. Olof hade under vägen till tinget insjuknat - ”men som dheras fader lemnat Oluf Cronogårdz
bruket Böllnagård synes intet obilligt att han antingen tager lössen för sin 1/8-ting i Wrånghult eller lösser uth Nils och upplåter Böllnagård igen, som Nils erbiuder att wara nögd med. Hwarom
dher dhe eij sämias, Rätten dem emellan nästa Ting döma will”. Saken kom aldrig upp i rätten igen, varför de tydligen kom överens.
I dödboken finns följande notering angående
Olof Sonesson: ”Oluf Sunesson i Bölnagård född af ährlige och gudfruchtige Föräldrar uthj Wrånghult 1644, warit hemma hoss Föräldrarne till dhess han war 28 hår
då han kom i ächtenskap med ährlig Piga Elin Swensdotter i Giöshult Backegård, lefwat tilsammans uthj 20 åhr (fel, ska vara 30 år!), aflat 8 barn som än lefwa, warit siuk af lungesoot uthj 10 åhr, altid warit
tohlig. Nogre dager för sin dödh begick han H.H.Nattward, afled i Herranom den 28 decembris 1701, lefwat uthj 58 åhr ährligen och wäl.”
Hustrun bör vara den ”hustru Elin i Bölnagården,
65 åhr” som dog och begrovs någon gång mellan januari och april 1711 enligt Älghults dödbok. Uppgift om datum finns ej.
Om barnen:
1. Sven nämns
i domstolsprotokoll, se ovan!
3. Per gifte sig 1701 10 08 med kristin Jonsdotter från Smedstorp.
5. Ingrid, se familj nr 52!
Om övriga barn saknas uppgifter.
Olof
Sonessons föräldrar var ryttaren Sone Persson 1599-1688 och Brita Nilsdotter. Från senare delen av 1620-talet var Sone Persson ryttare och rusthållare i Fröseke Bölnagård. Därifrån
flyttade familjen omkring 1650 till Vrånghult. År 1655 var Sone Persson en av Älghults kyrkas sexmän. Vid sin död fick han följande nekrolog inskriven i socknens dödbok: ”begravd 1688-28 octobris Suhne Persson
i Wrånghult föd i Thomishult, Kråckzmåla Sockn 1599, pijs parentiby. Tiänte i Elghultz prästegård för Lars i 3 åhr, rustade och red Ryttare för Bölnagårdh, fölgde åt Tyskland med
K. Gustaf Adolph, och 1641 drog med åt Dannemark och när freden slutes tog lof. Bodde i Wrånghult. Echtenskap med Brita Nilsdotter i 54 åhr, aflat 6 söner. Siuklig i någre åhr, canam cite bravit 14 oct, natten efter
afsomnade, lefwat 89 åhr.” Sone Persson hade två barn i ett tidigare äktenskap.
Hustrun Brita Nilsdotter har fått följande nekrolog i Älghults dödbok: ”begravd 1690-10
Aug Brita Nilssdotter i Wrånghult, födh 1604 i Hårstorp, Hofmantorpz Sockn, pijs parentiby qbus mortui. Kom i tienst hoos Krigzpräst hr Nielss, bodde i Gullaskru, Sedan hoos Hr Larsses änka i Elghult. Omsider tiente
hoos Sune Persson i Wrånghult då änkling, och 1635 med honom i Echtenskap i 56 åhr, aflat 6 barn. Sedan 1688 änka. I ålderdom siuklig. Låtit sigh betiena med gudz ord och Sacrament. Den 5 Aug myckit siuk, dhen 6 dito
dagen efter half middag dödh. Lefwat 88 åhr.”
Sone Perssons far och Olof Sonessons farfar var bonden Per Sonesson. Denne bodde omkring 1599 i Tomeshult, Kråksmåla socken, men var
från 1613 bonde i Vrånghult. 1616 var Per Sonesson medlem i kyrkonämnden i Älghult och 1618 - 1632 var han regelbundet nämndeman i Uppvidinge häradsrätt.
Elin Svensdotters föräldrar, Sven
Börjesson död 1662 och Ingrid Jonsdotter 1613-1696, bodde i början av sitt äktenskap först ett år i Hältekärr, sedan ett år i Göljhult innan de 1630 köpte 1/3
av den ena av de två Backegårdarna i Gödeshult. Säljare var arvingar efter en Olof Siggesson. I köpeskillingen ingick bl.a. tre oxar, en ko och en silverkedja. 1/6 av gården köpte de 1635 av Per Gummesson och betalade
för den 12 daler gott mynt, en oxe och en kalvkviga. 1635 beviljades Sven Börjesson fasta på 1/2 hemman Gödeshult.
Hustrun Ingrid Jonsdotter förklarade vid en ägotvist 1674 att hennes far Jon Svensson mer än
40 år tidigare hade slutit ett avtal med Bengt Erikssons i Gödeshult far om ett omtvistat ängskärr. Hon och hennes bror, Sven Jonsson i Gödeshults Backegård krävdes 1667 på knektutlagor vilka hade varit på tal
på kyrkbacken vid Sven Börjessons begravning 1662, men genom kaplanen Jon Westhius´ medverkan ogillades kravet. Gödeshults Backegård var 1667 pantsatt till ovan nämnde Per Gummesson, vars son Gumme Persson 1651 hade gift sig
med Ingrids brorsdotter Marit Svensdotter och blev ägare till gården 1672. Marit var då för länge sedan död och Gumme omgift.
FAMILJ NR 107
Morfars morfars mormors far Jon Jonsson 1650 c:a
- 1725 11 21
gift 1684 10 05 i Älghult med
Morfars morfars mormors mor Susanna Svensdotter 1653 c:a - 1713 12 20
Barn:
1. Maria 1685 11 29 -
2. Sara
1688 02 05 - 1771 03 24
3. Johan
1690 08 31 - 1690 12 21
4. Nils
5. Kerstin
6. Jon 1696 11 15
Jon Jonsson blev bonde på hustrun Susannas föräldragård
Hageskruvs Backegård. Hans föräldrar och födelseplats känner jag inte till. Jon Jonsson (Kan här nedan även vara förväxlad med sonen Jon Jonsson) var 1717 instämd till Uppvidinge häradsrätts
sommarting och ”plichtar för 3:ne Oförnekelige Slagh och 3 blånader Emoth Gåssen Swen Börgesson ibm samt i Expenser till Gåssen och thess Moder Ingridh Carlsdotter ehrlägger 2 dlr smt”. (Gossen
som blivit slagen var troligen den Sven Börjesson som föddes i Hageskruv den 16 november 1702 och vars far var kusin till Susanna Svensdotter.)
I 1717 års mantalslängd för ”Helghult, 3/4 hemman Hageskrufs
Backegård” betecknas Jon och hustrun som utfattiga. Enligt ett gåvobrev daterat 11.7.1725 skänkte han och hans hustru Hageskruvs Backegård till dottern Sara och hennes man Johan Johansson ”med förord
att föräldrarna skola åtnjuta undantag”. Överlåtelsen är införd i Uppvidinge häradsrätts dombok för sommartinget 10.6.1726 och godkänd av Saras syskon Jon Jonsson, Nils Klinga och Kerstin
Jonsdotter. De nya ägarna behövde inte länge sörja för fadern, eftersom han dog redan 4 månader efter att gåvobrevet skrevs. Enligt dödboken begravdes ”Sanna Swensdotter ifrån Hageskr. 60 åhr” den
20 december 1713. Detta är något förbryllande eftersom mantalslängden från 1717 och gåvobrevet från 1725 omtalar henne som om hon då levde. Någon dödsnotis för Susanna Svensdotter i Hageskruv finns
dock inte efter 1713.
Om barnen:
1. Maria död före 1725.
2. Sara, se familj nr 53!
4. Nils tjänade som soldat Klinga. Han hittas ej i dopboken.
5. Kerstin, nämnd i
handling till Häradsrätten ovan. Hittas ej i dopboken.
6. Jon, se ovan!
Hustrun Susannas föräldrar var Sven Börjesson född omkring 1620 död 1669 och Ingrid
Jonsdotter 1617-1691. Svens föräldrar, Börje Germundsson och Elin Jonsdotter, båda döda 1662, hade tidigare ägt Hageskruvs Backegård.
Sven
Börjesson hade åtta barn av vilka fem har påträffats. Sonen Börje Svensson pantsatte 1676 en gård i Hageskruv till kyrkoherden i Älghult Nicolaus Domnaerus men synes ha återlöst panten, eftersom han med hustru
och sonen Per bodde där 1693. När Börje Svensson dog 1722 uppges han vara 84 år gammal. Vid Ingrid Jonsdotters begravning 1691 noteras i Älghults dödbok: ”Ingre Jonsdoter i Hagaskr. S.g. föd 1617 ibid,
pijs parentiby renata. Educata in domo parentu. Echtenskap mz dräng Sven börjess. i Hagaskru bakegård, aflat 8 barn. Han död 1669. Hon änka i 22 åhr hoos sin måg börje Swen - i ungdom helsosam, nu i
ålderdom swag, orke lös, på et åhr wed sängen. Canam celibravit, pie abiv. ultima Aug, lefw. 74 åhr.”
Ingrid Jonsdotters far, tillika Susanna Svensdotters morfar, var Jon Persson Katt född
omkring 1570-80. Han var ägare Hageskruvs Södregård, ibland kallad Kattegården. Jon Persson Katt nämns 1609 efter det att han utöver sin arvslott förvärvat andelar i gården av sina syskon Carl Persson Katt i
Uranäs och Karin Persdotter och sin kusin Cecilia Svensdotter. Även hövitsmannen Sven Katt bör ha varit Jons bror.
År 1620 var Jon Persson Katt åtalad för att i ofredstiden 1611 ha skjutit ett rådjur.
(Redan Gustaf Vasa hade i brev 13.4.1537 utfärdat förbud mot nedhuggning av ek och bok samt jakt på vissa djur ”och anamme vi härmed all ekskog, bokskog, desslikes hjort, hind och rådjur uti vårt synnerliga hägn
och frid”. Denna stadga ägde kraft i mer än 150 år.) Jon Persson Katt levde ännu 1621. Hans hustrus namn är okänt.
Tidigare ägare till Kattegården var Jon Perssons far Per
Jonsson Katt , född före eller omkring 1550. Han är 1587 upptagen i skattelängden. År 1601 kallas han hövitsman. Han var troligen död före denna tid.
FAMILJ
NR 108
Morfars mormors farfars far Sven Svensson
gift med
Morfars mormors farfars rmor Kerstin Hemmingsdotter 1652 c:a - 1750 07
Barn:
1. Anders 1683
c.a -1767 11
Till Uppvidinge häradsrätts höstting 1699 hade ”Swen Swensson i Brendtåsa” tillsammans med Lars Persson i Raneskruv instämt Per Swensson i Raneskruv i en tvist om
Raneskruvs skatterusthållshemman och det hänvisas där till en dom dem emellan redan 29.10.1695. I mantalslängderna för Åseda finns bl.a. 1707 ”Swen och hustru” på 1/3 Brantåsa
(= Östergården) men inte 1717 då gården bebos av ”Anders och hustru”. Vid den tiden var fader Swen troligen avliden och hans hustru Kerstin Hemmingsdotter möjligen redan omgift och bosatt i Källeflaga.
Ingen anteckning finns om Swens död eller begravning.
Kerstin finns enligt husförhörslängd 1749-1753 på Brantåsa hos sonen Anders. Sägs vara ”Modren Kirstin Hemingsdotter, döf
och eländig, obiit (=dog) 1750 in Julio” och skulle alltså ha blivit 98 år gammal.
Vid hennes begravning 22.7.1750 skänktes till Åseda kyrkokassa 24 öre smt ”i
Testamente effter gamla änkian Kirstin Hemmingsdotter från Kielleflaga (!) och för båraklädet”.
Om barnen:
1. Anders, se familj nr 54!
Troligen föddes
flera barn, men om dem finns inga uppgifter.
FAMILJ NR 109
Morfars mormors farmors far Nils Mattsson
gift 1692 10 29 med
Morfars mormors
farmors mor Kerstin Jacobsdotter - 1748 11
Barn:
1. Maria 1698 06 24 - 1772 05
2. Mats
3. Johan
Familjen bodde i Baggatorp Åseda
församling. I Åseda Kyrkoräken-skaper 15.7.1680 nämns av okänd anledning ”drängen Mattz son Niels i Baggatorp” som givare av 10 2/3 öre smt. Nils Matsson beviljades 28.1.1701 fasta på
1/4 av Baggatorp skatterusthåll som han dels ärvt och dels köpt av sina syskon enl. köpebrev av den 14.9.1696 för 25 dlr smt. En annan 1/4 av samma gård lagfästes samtidigt av en Daniel Nilsson, möjligen svåger
till Nils Matsson, som dels ärvt och dels köpt den av sina svågrar. Köpebrevet hade samma datering och samma summa som det första.
Om barnen:
1. Maria, se familj nr 54!
Om övriga barn har jag inte hittat några uppgifter.
Vid tinget 12.6.1699 hade noterats ”Angående Knut Matzsons i Baggatorp talan till Daniel Nilsson ibidem om 1/4-ding att behålla
af sin arfsjord utj Baggatorp Skatteg. efter det accord som Erfwingarne emillan skedt är, att den som fick lösa 1/4-ding efter moderen skulle sedan upplåta lösen till dhe andre uthi den andre deelen efter fadren, nu som gifwen är
hans och barnen 4 st kunna dhe således fult bruk deraf efter Kongl M:ts förordning dat d 10 Junij 1684 bekomma, dy Knut 1/4-ding lijka emot sine andre syskon tillerkännes och niuta bör”.
Nils Mattssons far, Mats
Jonsson, återfinns på flera ställen i häradsprotokoll, mantalslängder och kyrkoräkenskaper:
Mats Jonsson klandrades vid Uppvidinge häradsting 1662 av sin hustrus bröder Måns och Peder
i Baggatorp för att i tre års tid tillsammans med hustrun ha brukat deras arvsdelar i halvgården. Dessutom hade hustrun i sju år brukat dessa tillsammans med sin förra man. Och eftersom Matts - vilket allmogen ock betygade - var
mycket tröttsam och förtretlig emot sin gamle svärfar och gården var alltför trång för så många åboar, ålades Mats att avflytta och till nästkommande år förse sig med annan hemvist.
Svärfadern hade enligt Mats gett honom sitt tillstånd att bruka jorden, men svågrarna menade att deras far inte haft myndighet att göra så eftersom det rörde sig om deras mödernearv. Rätten ansåg att något
av syskonen borde försöka lösa ut de övriga ur gården. Hur det hela avlöpte går inte att utläsa ur Uppvidinge häradsrätts dombok, men Mats och hans hustru tycks vara de som bodde kvar.
Enligt
1670 års mantalslängd för kavallerirusthållshemmanet Baggatorp är ”Matts med hustru - husfattiga”, vilket betyder att de inte haft egna hus att bo i. 1685 beviljade häradsrätten ”Matts
Joensson och dess hustru fasta på Baggatorp som han af sine swågrar och åtskilliga interessenter kiöpt för 40 Rsd som qwittensen uthwisar noch erft med sin hustru 2/10-delar, Nembdeman Joen i Baaboda och Daniel i Horsshagen
betyga wara utan klander som och A:o 1676 hennes 1/2-del 3:die gången upbuden och 1/2 A:o 1679 och således förlängts lagstånden.”
Åseda kyrkoräkenskaper finns Mats i Baggatorp nämnd då
han vid några tillfällen skänkt penninggåvor till kyrkan.
Första hustruns namn liksom hennes dödsdatum är okänt, men 1697, då Mats bör ha varit i 70-årsåldern, gifte han om
sig med en Karin och gav 16 öre smt till kyrkan och utfäste i morgongåva 10 lod silver och en dukat.
I Uppvidinge häradsrätts dombok 1698 sägs att ”Matthes i Baggatorp och dess hustru förbjudas
att tillvita sin styvson Per Eriksson i Kulla något oärligt”. Mats hade tilltalat styvsonen om lega för Kulla 1/2 skattejord som denne åbodde enligt kontrakt.
Vid Mats begravning 30.4.1699 testamenterades
24 öre smt till kyrkan och betalades 4 öre i hyra för båraklädet.
FAMILJ NR 110
Morfars mormors morfars far Lars Carlsson
1670 c:a - 1750 03
gift 1695 05 05 med
Morfars mormors morfars mor Sara Bengtsdotter
1670 c:a - 1740 06
Barn: 1. Bengt
1696 01 14 -
2. Johan 1699 12 06 -
3. Karl
Lars Karlsson förmodas vara
född i Kuttabo eftersom faddrarna vid hans dop i huvudsak var därifrån. När första sonen föddes bodde makarna i Brantåsa men flyttade omkring 1699 till Skeda. Lars Karlsson i Skeda skänkte pengar till kyrkan ett flertal
gånger bl.a. i testamente efter ett barn 7.3.1709, på hustruns kyrkogångsdagar 1712 och 1715 samt flera gånger på nyårsdagar och juldagar under åren 1708 - 1739. Vid det senare tillfället kallas han ”beskedelige
dannemannen Lars Carlsson i Skeda”. Vid hustruns begravning 8.6.1740 testamenterade han till kyrkan 20 öre och betalade 16 öre för lån av båraklädet. När den 70-årige änkemannen gifte om sig med pigan
Johanna Swensdotter skänkte han 1 dlr smt till kyrkan och utfäster som morgongåva 20 lod silver. Sedan fortsatte han att skänka pengar till kyrkan på juldagen mest varje år ”efter gammal berömmelig plägsed” och
dessemellan på sin nya hustrus kyrkogångsdagar. Lars Carlsson dog 1750 och begrovs den 1 april då det betalades ”i testamente efter sal. dannemannen Lars Carlsson i Skeda och för båraklädet 1 dlr 12 öre
smt”.
Till häradsrättens vinterting 16.1.1733 var Lars Carlsson instämd för att svara för och plikta för sin omyndige son Karl Larsson: ”enligt Kongl Maijt:ss nådiga Resolution
och förklaring af d 15 martii 1732, 40 skilling för det han till yppighet och öfwerflöd burit en påfoglafiär uthi sin hatt och den samma wid Knappen såsom en Cocard högt uppsatt - hwaraf Åsheda
sokens fattige tillkommer halfdelen, resten hemfaller angifwaren Länsman Gräfling”.
Vid samma tillfälle var även Lars Carlssons hustru, Sara Bengtsdotter, illa ute men
”befrias
ifrån plicht för en Spitz bärande som den intet mycket öfwergår en fingers bredd och hennes man dess utan nu wid Rätten plichtat, dock förbiudes att hädanefter samma Spitz wisa, bruka och bära”.
(Nej så var det. Det gick inte an att vanligt enkelt folk spökade ut sig och låtsades vara herrskap.)
Om barnen:
2. Johan, se familj nr 55!
Flera barn
bör ha fötts under äktenskapet. Om dem finns inga uppgifter förutom vad som
nämns om Karl ovan.
FAMILJ NR 111
Morfars mormors mormors far Per
Persson Oppman - 1716 03
gift 1704 05 22 med
Morfars mormors mormors mor Ingrid Jonsdotter
1679 - 1772
Barn: 1. Annika
1705 05 01 -1783 05 25
Annika, se familj nr 55!
Per Persson har varit svår att identifiera, men kan vara den man som var kallad inför Uppvidinge häradsrätt 22.5.1688. ”Pehr i
Nybygget anklagas hafva upkastat uthj Kiörkian för 6 á 7 wekor sedan, beklagar det af swaghet sjiedt, kan dock eij neeka sigh hafwa supet något brennewijn för än han gick i Kiörckian, dömbdes altså efter Sabbatsordningen
de A:o 1665 att derföre 40 sk plichta”.
När ”Peer Peersson i Kållehylte” 1704 gifte sig med ”Ingerd Jonsdoter i Kuttabo” skänktes 24 öre smt till Åseda
kyrka och brudgummen utfäste 30 lod silver i morgongåva till bruden.
Den 11.6.1705 skänkte ”ryttaren Pär P. i Nybygget på sin hustrus kyrkogångsdag” 10 öre smt till kyrkan.
Troligen är Per Persson den ”3-dings ryttaren Pehr Oppman för Öfratorp” som 1710 tillsammans med övriga ryttare i socknen skänkte 10 öre till Åseda kyrka.
Den
18.3.1716 gavs det ”testamente för Per Oppman i Kållehöllte 20 öre och för båraklädet 4 öre” .
Ingrid Jonsdotter gifte om sig 1717 med Olof Nilsson född 1686.
Därvid skänkte ”Oluf Nilsson i Kållehylte på sin hedersdag med Ingierd Jonsdotter” 20 öre smt till Åseda kyrka och han utfäste 20 lod silver i morgongåva. Makarna bodde resten av sitt
liv i Kållehylte.
Per Olofsson i Kållehylte, Åseda socken, förmodas vara far till Per Persson. ”Per Ollsson i Kållehylte” betalade 1696 till Börje Håkansson 30
dlr smt för munderingen till rusthållet.
Den 12.10.1696 uppbjöd han vid tinget 1/4 hemman Kållehylte, som han inlöst av Börje Håkansson, men del av köpeskillingen skulle betalas till hustru Anna
Eriksdotter i Brinkelid, Åseda socken. Den 9.2.1697 återtog Per Olsson de pengar han insatt i gården och lät Börje Håkansson åter tillträda den.
Per Olofsson i Kållehylte skänkte 1710
och 1715 i nyårsgåva 10 öre smt till Åseda kyrka. Den 13.2.1715 gavs ”testamente efter rusthållaren Per Olufssons hustru Sara i Kållehylte”.
Den 30.11.1715 gifte han om sig med
Elisabeth Nilsdotter och gav ”24 öre på sin hedersdag och i morgongåva 40 lod silver”.
Han begrovs 9.9.1739 då det gavs testamente till kyrkan efter ”rusthållaren Per Olsson
i Kållehylte”, hans ålder uppges ej.
Per Olofssons far anges 1712 vara ”Oluf i Mörtelek”. Han kan vara den Olof Swensson som vid tinget 1686 uppbjöd sitt köp av 1/8 hemman
Mörtelek som han då köpt av en Niels Joensson.
Än en gång vill jag påpeka att vad som här återgetts ur gamla Domstolsprotokoll och ur Kyrkans räkenskaper till största delen är avskrifter
av Liss-Erik Björkmans redovisning i Älghults Krönikorna 1960-63.